Bröder utanför lagen

31 Augusti 2012 | 17:01

Bröder utanför lagen

Regissören John Hillcoat, manusförfattaren Nick Cave och skådespelarna ur "Lawless" pratar om höstens våldsammaste film.

I sin nya film efter "Vägen" skruvar John Hillcoat tillbaka klockan sådär 80 år. Vi befinner oss i en speciell tid i amerikansk historia, då alkohol var ett förbjudet nöje, och bröderna Bondurant - som inte brydde sig om fåniga förbud - blev med sina hembrända drycker traktens okrönta hjältar.

Barnbarnet Matt Bondurant har samlat släktens krönika i boken "The Wettest County in the World", som nu blivit filmen "Lawless" - en fascinerade berättelse om girighet och mord, men också familjeband skildrade med stort hjärta.

Skådespelarna Shia LaBeouf, Tom Hardy, Jessica Chastain och Guy Pearce besökte i somras filmfestivalen i Cannes tillsammans med sin regissör och manusförfattaren/kompositören Nick Cave. MovieZine besökte presskonferensen - det här är höjdpunkterna.

Samarbetade du på något sätt med Matt Bondurant, och kände du ett visst ansvar när du tog din an någons släkthistoria?

Nick Cave: Nej. Jag pratade aldrig med Matt. Han skrev en fantastisk bok, och manuset var en dröm att skriva för all dialog fanns redan där. Det var en barnlek.

John Hillcoat: Boken är väldigt tät, och den hade fler karaktärer, vi var tvungna att förenkla den. Vi fokuserade på karaktärerna, och hur våldet påverkade deras liv.

Nick Cave: Till viss del ville vi hålla oss nära berättelsen om Bondurants, men samtidigt handlar det om göra en film på ett par timmar. Det står i början att det är en sann historia, men något sådant finns egentligen inte.

John Hillcoat: Till och med Matt, en begåvad författare, fick lägga till händelser och dialog som han inte kunde känna till. Familjen Bondurant har sett filmen och de är mycket nöjda.

Vad fångade dig med förbudstiden?

Nick Cave: Jag var egentligen inte så intresserad av när den utspelade sig, men jag gillade känslan i boken. Den klassiska kärlekshistorien och det extrema våldet. Sammansättningen kittlade mig.

Vad är det med våldet i en här historien som lockade dig?

Nick Cave: Jag är egentligen inte så intresserad av filmvåld, det brukar mest bli tråkigt. Men det finns något speciellt i hur John Hillcoat använder våld som jag tycker blir spännande. Redan från hans tidigaste filmer, som ingen känner till och som vi inte ska nämna här, finns en relation till våld som är intressant. Våldet är stort, brutalt, kladdigt och över på en sekund, men det lämnar efter sig en stor oreda. Det är inte våldet utan hur John Hillcoat hanterar det som känns nyskapande.

Du skrev manus till "The Proposition" och nu "Lawless", hur påverkas ditt författande nu när du blivit några år äldre?

- Tja, mitt minne är borta. Jag får använda allt fler ordböcker, och förstora texten på datorn... All sån skit. Det är hemskt att bli äldre, och jag rekommenderar det inte till någon.

Hur arbetade du med musiken till filmen?

- Vi siktade inte på någon americana-stil, det har gjorts många gånger bland annat i "Oh Brother, Where Art Thou". Vi ville hålla oss så långt ifrån det som möjligt. Jag tror personligen att det är en modern film på många sätt, förbudstiden finns på ett sätt även idag med kriget mot droger. Jag ville dra den moderna musiken tillbaks till dåtiden på ett sätt.

Vilka gangsterfilmer använde du som referens?

John Hillcoat: Jag är ett stort fan av Sergio Leone. Vad som inspirerar mig hos honom, och många andra filmmakare, är hur de förvandlar genren till en mycket mer spännande och realistisk, egen värld. Referenserna var "Bonnie och Clyde", men mer vad gäller fotot och dåtiden. Bara för att komma in i den världen.

Du är en av fem amerikaner i tävlan i Cannes. Hur ser du på den amerikanska filmens skick idag? Är du en del av den nya rörelsen?

- Jag har alltid sett på film som berättelser för världen. Jag är intresserad av amerikanska historier, av australiensiska också och många andra. Min värld är ganska tuff: med mellanbudget, och filmer som har karaktär och drama, två ord som man inte får använda i USA idag. Det är jobbigt tycker jag. Förhoppningsvis kommer det en motrörelse. TV, HBO och så vidare jobbar alltmer med spännande karaktärer och drama, jag hoppas att det kan färga av sig på film än en gång.

Man kommer att tänka på "Boardwalk Empire", och Michael Manns "Public Enemies". Film och TV-serier återvänder ständigt till förbudstiden.

- Det är sant, det finns alltid trender som kommer och går. Vi är i en instabil och osäker tid, man kan hitta många paralleller till dagens knarkkrig och till ekonomikrisen. Förbudstiden var början på dagens organiserade brottslighet. Därför görs det filmer om det.

Det är en av årets blodigaste filmer. Hur var det att gå tillbaka till 1930-talet och den laglösa tiden?

Shia LaBeouf: Vi fick ingen vapenträning, men tränade en hel del. Vi som spelar bröder hängde jämt i gymmet. Det var där vårt broderskap började. Slagsmålsscenerna var heller inget vi övade på innan, det är så John Hillcoat vill ha det: smutsigt och realistiskt. Det är bara att kasta sig in i det.

Ni tjejer är inte direkt gangsterbrudar, men ni är rätt tuffa.

Jessica Chastain: Jag såg Maggie som en kvinna som kommer från en jobbig situation, och hamnar hos dessa tre bröder. Hon blir den enda kvinnan i huset där de inte är vana vid kvinnlig närvaro. Hon har också mycket erfarenhet och har ett lite mer aggressivt, manligt sätt. Relationen mellan Maggie och Forrest var intressant att se, han som annars är bra på våld och aggression blir nästan lite feminin i hur han reagerar mot henne. Det blir ombytta roller.

Mia Wasikowska: Jag dras lätt till karaktärer som känns lite udda i den tid de lever i. Kvinnliga karaktärer som slåss mot samhället och tiden de lever i lockar mig.

Hur känns det för dig att vara tillbaka i Cannes?

Jessica Chastain: Det är fantastiskt, mitt år har varit speciellt och förra årets filmfestival i Cannes introducerade mig för branschen när jag var här med "Tree of Life". Att vara här med ännu en film som jag älskar, är stort. Jag är glad för det.

Mr Pearce, det är en speciell roll för dig. Hur skapade du din skurk?

- Han fanns där i manuset och det var bara att spela med. Hans klippning fanns inte med i manus men något måste ha inspirerat även den... Han är fångad i sitt eget synsätt på världen, sin avsky mot den, och hans fåfänga är ett svar på det. Han har ett obskyrt synsätt. John och jag pratade mycket om det, hans utseende och allt blev en del av honom. Vi pratade inte om att han skulle bli en karikatyr, det var nog bara jag.

John Hillcoat: Vi tog en bild på Guy första gången han var sin karaktär med håret fixat och allt. Vi skickade den till Nick, som visade upp den för sina två pojkar. De kunde inte äta på två dagar... De tappade aptiten.

Guy Pearce: Vi ville skapa någon riktigt otäck och minnesvärd.

Han känns som att han kommer ur en tecknad våldsfilm. Hur nära den verkliga karaktären är du?

Guy Pearce: Jag visste från början att han hade ändrats en del från boken. Jag valde att inte läsa boken, för att inte färgas av det. Det räckte för mig med manuset, så jag vet egentligen inte hur nära den verkliga karaktären han är.

John Hillcoat: Den stora skillnaden är Guys speciella stil. I boken var han mer av en vanlig skurk som man har sett många gånger förr. Allt som händer har hänt på riktigt, men vi ville komma på en mer speciell karaktär. Han var en korrupt vicesheriff, inte från Chicago dock. Vi ville framhäva konflikten mellan landsorten och storstaden. I boken är det där mycket mer invecklat.

Du spelar tuffing i "Tinker Tailor Soldier Spy", i nya Batman-filmen och nu i "Lawless". Vad gör du mellan tagningarna för att behålla den här ilskan?

Tom Hardy: Jag spelar Alfapet. Du borde prova det. Det är rätt tufft. Jag förlorar hela tiden, Jessica slår jämt i Alfapet och i Sänka skepp.

Du spelar ofta mot Gary Oldman. Vad har du fått för olika intryck av honom?

- Första gången jag spelade med Gary fick vi göra om en hel scen i "Tinker Tailor...". Jag fick stå och bara se honom agera utan att behöva säga något själv. Det var bra, för jag tycker han är Gud. Andra gången spelade jag Gud, så jag ignorerade honom och spöade upp honom. Men Gary är en av mina absoluta favoriter.

Du påminner om en ung Marlon Brando. Är han en inspiration?

- Nä, vet du vad, jag har inte ens sett "Gudfadern" eller "Linje Lusta". Men jag har sett bilder på Brando och det är trevligt med en jämförelse. Alla likheter är dock bara en slump.

"Lawless" har svensk biopremiär 14 september.