Bästa filmer 2005 | sida 3

Tufft och svårt, visst som alltid. Det gäller ju också och tänka efter, för filmen ska ju ha haft svensk premiär under 2005 för att få vara med på denna lista. T ex. är ju Sideways och Old boy från 2004 resp. 2003, men får alltså vara med på denna lista då de gick upp i år. Men någon av dem finns inte med på min lista, Sideways - bra, men lite mysigt räcker inte för att vara med på topp 5 i år. Old boy - tyvärr missat.

Ok, topp 5 då:

[b:tseun292]1. En långvarig förlovning[/b:tseun292]
Klart bäst, den enda filmen jag sett som jag gett 5/5. Med regissören Jean Pierre Jeunet och underbart söta och grymt duktiga Audrey Tautou i huvudrollen precis som i världens bästa film genom tiderna: Amelie från Montamartre, kan det inte gå fel. Men denna historia är förutom dessa likheter, inte alls så lika. En långvarig förlovning är en mycket mörkare och mer tragisk historia, men har ändå vissa drag som man kan känna igen från den extremt duktige regissören Jeunets tidigare filmer. En fullträff som träffar knivskarpt ditt hjärta och omtumlar rejält!

[b:tseun292]2. Crash[/b:tseun292]Bättre än Paul Higgins manus till Million Dollar baby, för nu när han får regissera i Crash så lyckas komponenterna att röra vid och de ytterst omöjliga sammanträffanden kan uppkomma. Det är lite väl amerikanskt, men det får man ta, för det är en orginell och annorlunda filmupplevelse. Slår ju förresten "filmer-med-många-rollkaraktärer-och-händelser" som Sin city med hästlängder.

[b:tseun292]3. The machinist[/b:tseun292]
En aning lik den underbara filmen Fight Club. Trevor Reznik är både skrämmande och spännande. En film att uppleva och sätta sig in i, och då fungerar den på ett ypperst fantastiskt sätt.

[b:tseun292]4. Kalle och chokladfabriken[/b:tseun292]
Burton-magi när den är som allra bäst. Burton vet hur man lyckas med äkta sagomiljöer och återigen får vi uppleva en helhjärtad tragikomisk berättelse, i lite samma stil som Edward Scissorhands. Det i Edward Scissorhands som kändes bara för mycket späds på i Kalle och chokladfabriken - men här känns det istället bara rätt. I Willy Wonkas fabrik händer allt och Oumpa Loompas sprider glädjerika sånger. Ett helt annat djup har denna historia i jämförelse till orginalfilmen från 70-talet.

[b:tseun292]5. Corpse Bride[/b:tseun292]
Sagoskapare som Terry Gilliam i misslyckade försöker med Bröderna Grimm vill jag helst glömma. Nä, Tim Burton är sagornas mästare och med i lite samma stil som Nightmare before Christmas där han var producent, gör han ännu en miniatyrdockor till en helfilm. Han lägger till små roliga effekter och en massa musikaliska ståndpunkter. Tillsammans blir det en söt historia med mycket humor. En söt historia.

[b:tseun292]Bubblare:[/b:tseun292] Star Wars Epsido III - avslutade den långa och överskattade serien oerhört bra och är i mina ögon den näst bästa Star Wars filmen efter episod VI.

[b:tseun292]Årets mest överskattade:[/b:tseun292] Finns en hel del tyvärr.
[b:tseun292]1.[/b:tseun292] Framförallt är [i:tseun292]Sin city[/i:tseun292] väl överhypad. Trodde den skulle vara grymt snygg, det var den. Men om serietidningen Sin citys tafatta handling är så här, är jag inte ett dugg sugen på att läsa den.

[b:tseun292]2. [/b:tseun292][i:tseun292]Batman Begins[/i:tseun292], snackas som om den vore en av årets bästa filmer. Aldrig. Med de töntiga actionscener som är helt sönderklippta klarar den inte mycket mer än att vara bättre än Shumachers batman-filmer (episod 3 och 4). Sämre än Burtons Batman-filmer, helt klart.

[b:tseun292]3. [/b:tseun292]Sedan kom det någon helt okänd film och slog sig in på dvd och videotoppar utan att ens gått upp på bio. Den kallas [i:tseun292]Napoleon Dynamite [/i:tseun292]och är bara en lång resa med töntiga människor som man ska garva åt. Men tyvärr så är de inte alls så roliga. Det tragikomiska i denna film glädjer inte, se en Bill Murray film som Broken Flowers eller Lost in translation istället!

Önskar att jag sett i år: [i:tseun292]Old boy - hämnden, Barnen som inte fanns, King Kong, Det levande slottet[/i:tseun292].