Som rubriken lyder. Lista gärna dom ni har sett med. Min lista följer:
1. Lion (4/5)
2. Arrival (4/5)
3. Manchester by the sea (3/5)
4. Hell or high water (3/5)
5. La la land (2/5)
6. Fences (2/5)
7. Hacksaw ridge (2/5)
8. Moonlight (1/5)
9. Dolda tillgångar (1/5)
Vilken bör vinna bästa film?
Det var inget fel med La La Land, tycker att det är en bra och välspelad film. Däremot så tycker jag inte att den är mer än det, det finns inget med den som sticker ut som något speciellt. Storyn grep aldrig riktigt tag om mig. Tycker att Chazelle's förra film, Whiplash, är ljusår bättre än La La Land, just för att den har en väldigt rå och oförlåtande ton och en betydligt mer intressant handling. Samt att jag inte kan få nog av Miles Teller och J.K. Simmons, och deras samspel. Fick inte samma känsla med Gosling och Stone, även fast att de var bägge lysande i sina roller. Sedan är jag ganska allergisk mot musikaler, såvida det inte är Grease eller Sound of Music :)
Tråkigt att du inte tycker om musikaler, då förstår jag varför inte "La La Land" gick hem:)
När jag menade ämnen som inte är så vanliga bland akademin så syftade jag på att växa upp som både färgad och homosexuell i förorten i USA, vilket är ett tema som jag nog inte sett förut i akademin. Alltså den kombinationen och således ett tema om en person som tillhör en av de förmodligen mest utsatta grupperna i USA.
Filmer om rasism har förekommit förut ja och även homosexualitet, tycker dock inte att det sistnämnda har haft så stor representation som jämfört med filmer som behandlar andra ämnen. Eftersom att det fortfarande förekommer oerhört mycket rasism och homofobi i USA, tycker jag ändå att det är viktigt att uppmärksamma dessa ämnen.
Jag kan däremot störa mig på andra typer av filmer som förekommer lite för ofta i akademin, som t.ex biografi-filmer över kända historiska personer som är uppbyggda efter en klichéartad och sentimental modell. Detta tycker jag inte att Moonlight är, utan faktiskt en intressant dlivhistoria med många bra komponenter som t.ex musik och foto. För självklart kan man inte bara nominera en film utifrån ämnet, man måste ju titta på hantverket och i detta fall tycker jag att Moonlight är en suverän film.
Filmer om rasism har förekommit förut ja och även homosexualitet, tycker dock inte att det sistnämnda har haft så stor representation som jämfört med filmer som behandlar andra ämnen. Eftersom att det fortfarande förekommer oerhört mycket rasism och homofobi i USA, tycker jag ändå att det är viktigt att uppmärksamma dessa ämnen.
Jag kan däremot störa mig på andra typer av filmer som förekommer lite för ofta i akademin, som t.ex biografi-filmer över kända historiska personer som är uppbyggda efter en klichéartad och sentimental modell. Detta tycker jag inte att Moonlight är, utan faktiskt en intressant dlivhistoria med många bra komponenter som t.ex musik och foto. För självklart kan man inte bara nominera en film utifrån ämnet, man måste ju titta på hantverket och i detta fall tycker jag att Moonlight är en suverän film.
Kombinationen är kanske inte vanlig, men dom enskilda ämnena har vi sett otaliga gånger. Det beror på vilka ämnen du menar, man skulle kunna rada upp väldigt många ämnen som aldrig blir nominerade om så sökte, tror jag. Jag imponeras tyvärr inte av foto och musiken och tycker intrigen är lövtunn. Jag vill inte fastna i fällan att säga "alla som tycker om filmen gör det bara för X", men tycker ändå det är uppenbart att om huvudkaraktären hade varit vit, medelklass och heterosexuell hade den inte nominerats till Oscar för bästa film. Här kan man ju hävda att etnicitet, sexuell läggning är avgörande för det tematiska, men bakom det tematiska skulle jag säga att det är lätt att se en enskild intrig och denna tycker jag är fullständigt meningslös, den säger ingen. Därför döljs dess meningslöshet av att vi ska medlidsamma med protagonisten så mycket som det bara möjligt.
btw håller jag verkligen med om det du säger om biografifilmer. Biografier, krigsfilmer och minoritetsfilmer förstör tyvärr oscarsgalan väldigt mycket. Nu var ju förvisso Lion en biografi, men som skilde sig väldigt mycket ifrån dom som bruka vara nominerade.
Nu håller vi ju inte med varandra om själva filmens kvalité men om huvudpersonen hade varit vit, hetero och tillhört medelklassen, så hade det ju blivit en helt annan historia. Hans läggning och samhällsklass är ju det som driver på handlingen och skapar de olika situationer som han hamnar i och utsätts för. Eftersom att minoriteter i USA är så utsatta och faktiskt ofta underrepresenterade i media och populärkulturen, så tycker jag som sagt att det är bra att dem uppmärksammas i akademin. Men min motivation till varför jag tycker att filmen är en värdig vinnare, grundas ju främst på min uppfattning om filmens kvalité vilket vi har delade meningar om.
Men märker att vi håller med varandra om krigsfilmer och biografifilmer och självklart vore det ju roligt med flera nya intressanta ämnen bland nomineringarna. Får verkligen ta och se Lion snart också.
Men märker att vi håller med varandra om krigsfilmer och biografifilmer och självklart vore det ju roligt med flera nya intressanta ämnen bland nomineringarna. Får verkligen ta och se Lion snart också.
Tycker det är ganska lätt att skilja på det tematiska och intrigen i "Moonlight". Det hade lätt kunnat vara en vit kille som hade en trasslig barndom, blev mobbad och istället var förälskad i en tjej. Dålig barndom, mobbning och kärlek beror ju varken på sexuell läggning, etnicitet eller klass. Men det uppmärksammas ju nu för tiden i akademin mer eller mindre varje år. Tycker för övrigt oscarsjuryn får ganska mycket orättvis kritik, dom har varit i framkant med att uppmärksamma minoriteter genom historian. Bara en sådan sak att "12 edsvurna män" var nominerad 1958 visar denna tradition. Ja gör det, "Lion" är verkligen en film där tematik och intrig är ett och samma. :)
12 angry men handlar dock om en vit mans godhet, det finns bara vita skådespelare i filmen och regissören är vit. Inte för att jag nödvändigtvis håller med dig eller säger emot dig i övrigt, men just den filmen skulle jag säga är ett dåligt exempel på en progressiv historia hos Oscarsjuryn.
Ja vi förmodligen får man ta och se Lion någon dag nästa vecka:)
Men angående Moonlight, så hade man självklart kunnat göra en alternativ historia om en vit heterosexuell kille som upplever en liknande barndom som huvudpersonen Chiron. Jag tycker dock att en sådan historia inte hade blivit lika intressant, då man sett betydligt mer filmer om heterosexuella relationer. Chirons hudfärg, samhällsklass och läggning, skapar ju en historia om en kille som tillför några av de mest utsatta grupperna i det amerikanska samhället. Filmen blir då mer intressant i mina ögon eftersom att man tar del av ett samhälle och liv som man själv befinner sig så långt ifrån. På grund av samhällets fortsatta förtryck mot minoriteterna och personer som Chiron, tycker jag att galan är ett utmärkt sätt att föra fram sådana här historier och berätta dem för omvärlden.
Oscarsgalan har väl diskuterats otaliga gånger på Moviezine förut, men jag håller med i en del kritik som riktats mot galan. 12 edsvurna män är dock ett bra exempel som du tar upp och även filmer som t.ex To Kill a Mockingbird. Men min kritik riktas främst mot att dem fortsätter att ignorera flera filmer av färgade filmskapare eller fantastiska rollprestationer av färgade. 2016 och 2015 var det ju bara vita skådespelare som blev nominerade. Eftersom att Oscarsjuryn som sagt älskar biografier och alltid brukar nominera huvdurollerna, var det t.ex väldigt konstigt att man 2015 inte nominerade David Oyelowos fantastiska prestation i Selma, men istället Bradley Cooper i American Sniper.
Har visserligen inte sett filmen, men är besviken över att Oscarsjuryn hellre uppmärksammar patriotiska krigsfilmer än samhällsskildringar som är mera aktuella idag
Men angående Moonlight, så hade man självklart kunnat göra en alternativ historia om en vit heterosexuell kille som upplever en liknande barndom som huvudpersonen Chiron. Jag tycker dock att en sådan historia inte hade blivit lika intressant, då man sett betydligt mer filmer om heterosexuella relationer. Chirons hudfärg, samhällsklass och läggning, skapar ju en historia om en kille som tillför några av de mest utsatta grupperna i det amerikanska samhället. Filmen blir då mer intressant i mina ögon eftersom att man tar del av ett samhälle och liv som man själv befinner sig så långt ifrån. På grund av samhällets fortsatta förtryck mot minoriteterna och personer som Chiron, tycker jag att galan är ett utmärkt sätt att föra fram sådana här historier och berätta dem för omvärlden.
Oscarsgalan har väl diskuterats otaliga gånger på Moviezine förut, men jag håller med i en del kritik som riktats mot galan. 12 edsvurna män är dock ett bra exempel som du tar upp och även filmer som t.ex To Kill a Mockingbird. Men min kritik riktas främst mot att dem fortsätter att ignorera flera filmer av färgade filmskapare eller fantastiska rollprestationer av färgade. 2016 och 2015 var det ju bara vita skådespelare som blev nominerade. Eftersom att Oscarsjuryn som sagt älskar biografier och alltid brukar nominera huvdurollerna, var det t.ex väldigt konstigt att man 2015 inte nominerade David Oyelowos fantastiska prestation i Selma, men istället Bradley Cooper i American Sniper.
Har visserligen inte sett filmen, men är besviken över att Oscarsjuryn hellre uppmärksammar patriotiska krigsfilmer än samhällsskildringar som är mera aktuella idag
Finns ju rasism som ett tema där också med tanke på att den anklagade är latinamerikansk eller italienare eller vad han nu är. Men håller med, den blev nog inte nominerad för att den tar upp sådana teman. Den enda anledningen är för att den är så jävla bra.
Mannen i den vita hatten: Tycker jag inte, den visar att det finns en antirasistisk tradition i akademin som inte (enbart) bottnar i politisk korrekthet. En vit mans godhet och elva vita mäns ignorans. Anser att en film kan vara antirasistisk trots att ingen svart är med i den. En sak värd att kritisera i filmvärlden i stort tycker jag dock är att minoriteter i princip alltid blott skildras som representanter för minoriteter och inte som en egen karaktär.
Adamovitch: För mig blir det tyvärr inte mer intressant av detta, tycker bara det är en oerhört lame historia. Blir bara trött när en film (i mitt tycke) åker snålskjuts på laddade ämnen. Tror du att det beror på att någon är svart den inte nomineras? När galan så uppenbart vill uppmuntra till antirasism tycker jag det verka väldigt besynnerligt schizofrent att sådan banal rasism skulle florera.
Adamovitch: För mig blir det tyvärr inte mer intressant av detta, tycker bara det är en oerhört lame historia. Blir bara trött när en film (i mitt tycke) åker snålskjuts på laddade ämnen. Tror du att det beror på att någon är svart den inte nomineras? När galan så uppenbart vill uppmuntra till antirasism tycker jag det verka väldigt besynnerligt schizofrent att sådan banal rasism skulle florera.
Ja, den är såklart antirasistisk. Men faktum kvarstår att den handlar om en vit mans godhet. Det klassiska tropet av "Den vita räddaren". Vi i publiken skall beundra denna nobla individ för att vara så rättskaffens och hederlig att han till och med inte är rasist, typ. Och det är dessutom en slags glorifiering av det amerikanska rättssystemet som skulle kunna ses som hyfsat osmakligt om man tittar med en viss typ av ögon, med tanke på hur svarta amerikaner behandlas av just detta system i verkligheten. Och i diskussionen kring representation och vems historia och vems perspektiv som berättas i filmer är alltså 12 angry men inte ett exempel på något annat än ytterligare en vit mans historia.
Det heter VITA DUKEN av en anledning ;) ;) ;) ;) ;)
Det heter VITA DUKEN av en anledning ;) ;) ;) ;) ;)
Nu var det länge sedan jag såg den: men vill inte minnas att den glorifierade det amerikanska rättssystemet. Hur gör den det menar du? Vet inte om jag skulle säga att den berättar en vit mans historia, då allt är centrerat kring den svarta killen dom ska ta beslut om.
Slutet lämnar oss med en triumferande känsla. Rättvisa har skipats. Systemet fungerar, det är inte trasigt som vi fruktade. På så sätt glorifieras det.
Men du måste väl själv se att filmens perspektiv är från jurymedlemmarna och inte den misstänkte? Retorisk fråga, för jag förstår att du naturligtvis gör det. Det gör att det är deras historia vi tar del av. Hade den handlat om pojken som är misstänkt hade det varit en helt annan film med ett helt annat perspektiv. För filmen är han bara en katalysator, något av en McGuffin skulle man kunna säga.
Lite långt från Oscarsgalan 2017 nu kanske, men det må så vara :)
Men du måste väl själv se att filmens perspektiv är från jurymedlemmarna och inte den misstänkte? Retorisk fråga, för jag förstår att du naturligtvis gör det. Det gör att det är deras historia vi tar del av. Hade den handlat om pojken som är misstänkt hade det varit en helt annan film med ett helt annat perspektiv. För filmen är han bara en katalysator, något av en McGuffin skulle man kunna säga.
Lite långt från Oscarsgalan 2017 nu kanske, men det må så vara :)
Spoilervarning på det. :P Så tolkar och kände inte jag av slutet. Det är mer hyllning till kuraget skulle jag säga: ge en känsla av hopp, du kan göra skillnad även om du lever i en ignorant värld.
Det är deras historia i meningen att det är dom vi följer, men det är inte deras historia så som karaktärer (förutom möjligen den "goda" mannen) dom representera ett samhällsfenomen och ett korrumperat rättssystem. Filmen består mer eller mindre av katalysatorer. Vilket mer är ett problem i filmer som "tar upp svartas perspektiv" generellt skulle jag säga, att den svarta är huvudkaraktär så som svart och inte karaktär. Dessvärre blir många så nöjda av att se en svart huvudroll att deras kritiska förmåga tycks stängas av för en stund. Skulle en önska fler filmer om minoriteter där huvudkaraktären tilläts vara karaktär...
Det är deras historia i meningen att det är dom vi följer, men det är inte deras historia så som karaktärer (förutom möjligen den "goda" mannen) dom representera ett samhällsfenomen och ett korrumperat rättssystem. Filmen består mer eller mindre av katalysatorer. Vilket mer är ett problem i filmer som "tar upp svartas perspektiv" generellt skulle jag säga, att den svarta är huvudkaraktär så som svart och inte karaktär. Dessvärre blir många så nöjda av att se en svart huvudroll att deras kritiska förmåga tycks stängas av för en stund. Skulle en önska fler filmer om minoriteter där huvudkaraktären tilläts vara karaktär...
Är jag den enda som hoppas att "En man som heter Ove" inte vinner bästa utländska film?
Nu har jag inte sett dom andra, men har svårt att tänka mig att någon skulle vara sämre. Så håller med, vore en skymf om den vann.
Tror nog att du kan sitta rätt lugnt i båten angående Ove. Tror inte att den kommer att vinna :)
Jag hoppas mer på att Linus Sandgren inte vinner för bästa foto. Var inte imponerad av fotot i La La Land.
Jag hoppas mer på att Linus Sandgren inte vinner för bästa foto. Var inte imponerad av fotot i La La Land.