Lutar åt denna härnäst för mig
Min 4000:e betygsatta film på MZ är Hereditary som får en 4!
Såg SF Bios (okej då, Filmstadens) allra sista Sverige-visning (om jag förstår webbplatsen korrekt) av Alita: Battle Angel (2019) idag. För att vara en film som är baserad på en serieroman (i detta fall, manga) vars berättelse jag inte känner till sedan tidigare så tycker jag väldigt mycket om filmen, t.o.m. mer än Captain Marvel, Avengers: Endgame och Shazam! tillsammans.
MZ:s recensent tycker att filmen är "mellanmjölkig". Jag tycker att det är just det som är filmens styrka: lagom mycket av allt utan att det blir för mycket av vissa saker. Att filmen har mycket action (där Alita bl.a. använder sig av den fiktiva kampsporten "panzer kunst") är det inget fel på. Men självklart är det också mycket tack vare skådespelerskan som med sitt kroppsspråk lyckats ge oss en övertygande mänsklig och sympatisk cyborg.
Jag brukar normalt inte längta efter uppföljare, men jag ser verkligen fram emot en fortsättning till Alita: Battle Angel. Jag ger den en femma utan tvekan.
MZ:s recensent tycker att filmen är "mellanmjölkig". Jag tycker att det är just det som är filmens styrka: lagom mycket av allt utan att det blir för mycket av vissa saker. Att filmen har mycket action (där Alita bl.a. använder sig av den fiktiva kampsporten "panzer kunst") är det inget fel på. Men självklart är det också mycket tack vare skådespelerskan som med sitt kroppsspråk lyckats ge oss en övertygande mänsklig och sympatisk cyborg.
Jag brukar normalt inte längta efter uppföljare, men jag ser verkligen fram emot en fortsättning till Alita: Battle Angel. Jag ger den en femma utan tvekan.
italienska den obarmhärtige nån slags gangsterfilm.
orkade bara se halva sen stängde jag av.
orkade bara se halva sen stängde jag av.
Såg Dark Phoenix igår. Till skillnad från Avengers: Endgame (som själv var ett avslutande kapitel för Marvel Cinematic Universes "Infinity Saga") tycker jag inte att filmen är ett värdigt slut på Fox:s filmserie om mutanterna. Det är ingen dålig film, men jag har inte sett fram emot X-Men filmerna sedan X-Men: Apocalypse. Skådespelarna som gestaltar den yngre generationen X-Men (med undantag James McAvoy, Jennifer Lawrence, Michael Fassbender och Nicholas Hoult - de "nygamla" veteranerna sedan X-Men: First Class) berör mig faktiskt inte lika mycket som de tidigare skådespelarna gjorde. Dessutom var handlingen rätt så tråkig.
jag hittar ingen film jag vill se. funderade på hitchcocks dial m for murder men den verkar väldig pratig.
jag såg the dark knight rises.
fy fan vilken smörja. nästan 3 timmar lång!
sinnessjukt hur överskattad den är. och bane är en otroligt trist skurk
fy fan vilken smörja. nästan 3 timmar lång!
sinnessjukt hur överskattad den är. och bane är en otroligt trist skurk
Stormtrooper: "Sen X-Men: Apocalypse"..? Det var ju den senaste filmen i serien.
Bonk: Håller verkligen med om hur överskattad den är. Jag gillade den direkt efter visning, men ju mer jag tänkte på handlingen desto sämre blev den. Jag gillar Bane i första halvan av filmen men Nolan använder honom inte väl i andra halvan. Och i The Dark Knight fokuserar Nolan alldeles för mycket på att få in oväntade (men onödiga) twister före att skapa ett riktigt bra manus. De logiska luckorna störde mig mer och mer ju mer jag tänkte på dem.
Bonk: Håller verkligen med om hur överskattad den är. Jag gillade den direkt efter visning, men ju mer jag tänkte på handlingen desto sämre blev den. Jag gillar Bane i första halvan av filmen men Nolan använder honom inte väl i andra halvan. Och i The Dark Knight fokuserar Nolan alldeles för mycket på att få in oväntade (men onödiga) twister före att skapa ett riktigt bra manus. De logiska luckorna störde mig mer och mer ju mer jag tänkte på dem.
har börjat kolla lite på city of lies om mordet på biggie smalls.
johnny depp spelar en snut på dekis. kan inte säga så mkt om rollpestationen ännu men jag gillar hur johnny ser ut som "äldre" han kan nog göra många intressanta roller framöver där han tidigare varit för ung.
johnny depp spelar en snut på dekis. kan inte säga så mkt om rollpestationen ännu men jag gillar hur johnny ser ut som "äldre" han kan nog göra många intressanta roller framöver där han tidigare varit för ung.
Tog och såg Godzilla II: King of Monsters i helgen. En film som var mer dum än underhållande. Kul med monster, och det fanns en del roliga stunder, men denna måste ju ta priset för flest klyschor.
1125 inlägg
Efter en filmtorka som heter duga, så pallrade jag mig äntligen till en biograf och såg en vettig film. Filmen var Once upon a time in Hollywood. Filmen greppade mig inte riktigt i starten men efter ungefär 1h så fångar groovet in mig, skepsisen släpper totalt och jag sitter där med ett flin från öra till öra till långt efter eftertexten rullar. Den sköna humorn, de fantastiska karaktärerna, magnifika miljöer och en Brad Pitt i högform gör att saknaden av en egentlig plot aldrig infinner sig. Dett känns som en väldigt lekfull men ändå mognare, diskretare Tarantino. Det bästa Tarantino gjort? Inte omöjligt! Kommer garanterat bli en titt till innan den försvinner från biograferna!
God Jul och Gott Nytt år allesammans!
Utifrån en grammatisk synvinkel tycker jag inte att jag har uttryckt mig fel. Hade Fox fortsatt med sin filmserie, skulle jag inte alls se fram emot fortsatta filmer i filmserien sedan X-Men: Apocalypse. Nu blev det inte så, utan det blev endast två filmer med de nya skådespelarna som gestaltade den yngre generationens X-Men.
Personligen tycker jag att Batman Begins är den enda titeln i trilogin som Nolan lyckades bäst med, eftersom Batman tolkades på ett sätt som jag kan känna igen från andra medier (särskilt seriealbumet Batman: År Ett). The Dark Knight är i mina ögon riktigt överskattad och The Dark Knight Rises är en svag avslutning av trilogin. Det märktes att Nolan egentligen inte hade planerat en uppföljare till The Dark Knight, utan gjorde den bara för efterfrågans skull.
Hur som helst, nu till julhelgen såg jag senast Spider-Man: Far From Home. Den började svagt men blev successivt mer spännande. Mysterio är en toppenskurk
även om hans krafter presenteras annorlunda jämfört med serietidningen. Trots att jag tycker mer om den än föregångaren Spider-Man: Homecoming, skulle jag inte tycka att filmen är en av de bästa Spider-Man filmerna - Jag tycker fortfarande att Spider-Man och Spider-Man 2 är bättre.
Utifrån en grammatisk synvinkel tycker jag inte att jag har uttryckt mig fel. Hade Fox fortsatt med sin filmserie, skulle jag inte alls se fram emot fortsatta filmer i filmserien sedan X-Men: Apocalypse. Nu blev det inte så, utan det blev endast två filmer med de nya skådespelarna som gestaltade den yngre generationens X-Men.
Personligen tycker jag att Batman Begins är den enda titeln i trilogin som Nolan lyckades bäst med, eftersom Batman tolkades på ett sätt som jag kan känna igen från andra medier (särskilt seriealbumet Batman: År Ett). The Dark Knight är i mina ögon riktigt överskattad och The Dark Knight Rises är en svag avslutning av trilogin. Det märktes att Nolan egentligen inte hade planerat en uppföljare till The Dark Knight, utan gjorde den bara för efterfrågans skull.
Hur som helst, nu till julhelgen såg jag senast Spider-Man: Far From Home. Den började svagt men blev successivt mer spännande. Mysterio är en toppenskurk
även om hans krafter presenteras annorlunda jämfört med serietidningen. Trots att jag tycker mer om den än föregångaren Spider-Man: Homecoming, skulle jag inte tycka att filmen är en av de bästa Spider-Man filmerna - Jag tycker fortfarande att Spider-Man och Spider-Man 2 är bättre.
Stormtrooper: Jag är helt enig med dig ang. Spider-Man. Det två senaste med Tom Holland är bra, speciellt hur de bakar in arvet från Iron Man. Men i övrigt är Spider-Man dräkten mer en cool pryl för de nya filmernas Peter Parker. En grej han gör bara.
Sam Raimis filmer lyckades få in en känsla av att när PP blev Spider-Man fick hans liv en mening då han var helt vilse innan. Det ger karaktären mycket mer djup.
Sam Raimis filmer lyckades få in en känsla av att när PP blev Spider-Man fick hans liv en mening då han var helt vilse innan. Det ger karaktären mycket mer djup.
magiul: Ang. Tom Hollands Spider-Man skulle jag nog vilja se hans filmer på olika sätt. (Varning för kommande lång och "nördig" text)
Eftersom jag har vuxit upp med den tecknade serien från 1994 och läst ett urval av ursprungliga Spidde-äventyren från 60 t.o.m. 80-talet, så är mitt största problem med MCU/Sonys tolkning av PP att han inte är en egen och självständig superhjälte utan lever/agerar ständigt efter andras förväntningar. Att PP dessutom dyrkar sin idol Iron Man så mycket gör bara att Spidde känns mer som Iron Mans sidekick. Vissa arga röster på YouTube har redan kallat Tom Hollands Spidde för "Iron Boy Jr."
Spider-Mans dräkt är definitivt ett exempel på att PP inte är en självständig superhjälte. Den ikoniska dräkten som alla (oavsett om man är ett fan eller inte) känner till, skapades av PP helt själv. PP har ingen AI som hjälper honom att fatta egna beslut. Men i MCU/Sony är den ikoniska dräkten - med AI - skapad av Tony Stark. Det gör att PP:s privata uppfinningsrikedom som han ursprungligen är känd för, är för det mesta borta i MCU/Sonys värld.
Dessutom är Tom Hollands PP riktigt klantig och får sin identitet avslöjad flera gånger, både av vänner och fiender. Den "riktige" Spider-Man/PP skulle inte göra så. Spiddes spindelsinne (som skämtsamt kallas för "Peter-tingle" i Far From Home) fungerar helt fel i MCU/Sonys värld. Spindelsinnet skulle varna Spidde från att avslöja sin identitet för en potentiell fiende även om han inte känner honom riktigt än. Men här så tar han av sig masken mitt framför Mysterio bara så där. Och Spidde lät sig bli grundlurad av Mysterio!
De saker som jag nämnt ovan (det finns fler!) gör att jag verkligen uppskattar Sam Raimis filmer eftersom hans tolkning av Spidde för det mesta stämde överens med den bild som Stan Lee förmedlade.
magiul, jag tolkar ditt svar som att du bedömde Raimis filmer utifrån en cineasts synvinkel. Nu är jag inte en cineast - jag är bara ett fan av filmer som är baserade på populärkultur (särskilt superhjältefilmer) - så jag är bara glad över att du också uppskattar Raimis filmer.
Så vad tycker jag egentligen om Far From Home? För att göra en lång historia kort: Som MCU-film är den kul, men som en självständig Spider-Man film är den inte bra. Dock är Far From Home bättre än (för mig katastrofala) Homecoming i alla fall.
Eftersom jag har vuxit upp med den tecknade serien från 1994 och läst ett urval av ursprungliga Spidde-äventyren från 60 t.o.m. 80-talet, så är mitt största problem med MCU/Sonys tolkning av PP att han inte är en egen och självständig superhjälte utan lever/agerar ständigt efter andras förväntningar. Att PP dessutom dyrkar sin idol Iron Man så mycket gör bara att Spidde känns mer som Iron Mans sidekick. Vissa arga röster på YouTube har redan kallat Tom Hollands Spidde för "Iron Boy Jr."
Spider-Mans dräkt är definitivt ett exempel på att PP inte är en självständig superhjälte. Den ikoniska dräkten som alla (oavsett om man är ett fan eller inte) känner till, skapades av PP helt själv. PP har ingen AI som hjälper honom att fatta egna beslut. Men i MCU/Sony är den ikoniska dräkten - med AI - skapad av Tony Stark. Det gör att PP:s privata uppfinningsrikedom som han ursprungligen är känd för, är för det mesta borta i MCU/Sonys värld.
Dessutom är Tom Hollands PP riktigt klantig och får sin identitet avslöjad flera gånger, både av vänner och fiender. Den "riktige" Spider-Man/PP skulle inte göra så. Spiddes spindelsinne (som skämtsamt kallas för "Peter-tingle" i Far From Home) fungerar helt fel i MCU/Sonys värld. Spindelsinnet skulle varna Spidde från att avslöja sin identitet för en potentiell fiende även om han inte känner honom riktigt än. Men här så tar han av sig masken mitt framför Mysterio bara så där. Och Spidde lät sig bli grundlurad av Mysterio!
De saker som jag nämnt ovan (det finns fler!) gör att jag verkligen uppskattar Sam Raimis filmer eftersom hans tolkning av Spidde för det mesta stämde överens med den bild som Stan Lee förmedlade.
magiul, jag tolkar ditt svar som att du bedömde Raimis filmer utifrån en cineasts synvinkel. Nu är jag inte en cineast - jag är bara ett fan av filmer som är baserade på populärkultur (särskilt superhjältefilmer) - så jag är bara glad över att du också uppskattar Raimis filmer.
Så vad tycker jag egentligen om Far From Home? För att göra en lång historia kort: Som MCU-film är den kul, men som en självständig Spider-Man film är den inte bra. Dock är Far From Home bättre än (för mig katastrofala) Homecoming i alla fall.
[Jag var tvungen att skapa ett separat inlägg (eftersom det förra var ett svar på annat inlägg) för att inte komma ur trådens ämne. Jag hoppas att det är okej för er.]
Nu har jag sett Joker (2019). Det är verkligen en film som får en att ifrågasätta allt som sker i filmen p.g.a. huvudpersonen Arthur Flecks dåliga mentala tillstånd.
I normala fall när jag tittar på superhjältefilmer brukar jag ganska snabbt bedöma dem utifrån om de följer källmaterialet eller inte (på gott och ont). Men det gjorde jag inte med denna film. Jag kände ingenting efter att ha sett Joker, och efter att ha reflekterat över dess innehåll flera gånger har jag först nu bildat mig en åsikt om den.
Det är sagt att Joker inte är menat att vara en traditionell serietidningsfilm. Det kan jag verkligen hålla med om. Så för att inte tråka ut er med "nördfakta": jag är nöjd med filmen, även om den bara till ytan skrapade på den traditionella Batman-mytologin.
Jag tycker att filmen inte behöver en uppföljare. Vad mer kan man göra med denna version av Jokern? Det finns bara en risk att karaktären "mjölkas sönder". Och så vet vi ju vad som (teoretiskt) kommer att ske med karaktären i framtiden. Behöver vi verkligen se en ny version av Batman (gestaltad av en ny skådespelare) som slåss mot Joaquin Phoenix:s rollfigur, alternativt en annan Joker som är inspirerad av Arthur Fleck?
Nu har jag sett Joker (2019). Det är verkligen en film som får en att ifrågasätta allt som sker i filmen p.g.a. huvudpersonen Arthur Flecks dåliga mentala tillstånd.
I normala fall när jag tittar på superhjältefilmer brukar jag ganska snabbt bedöma dem utifrån om de följer källmaterialet eller inte (på gott och ont). Men det gjorde jag inte med denna film. Jag kände ingenting efter att ha sett Joker, och efter att ha reflekterat över dess innehåll flera gånger har jag först nu bildat mig en åsikt om den.
Det är sagt att Joker inte är menat att vara en traditionell serietidningsfilm. Det kan jag verkligen hålla med om. Så för att inte tråka ut er med "nördfakta": jag är nöjd med filmen, även om den bara till ytan skrapade på den traditionella Batman-mytologin.
Jag tycker att filmen inte behöver en uppföljare. Vad mer kan man göra med denna version av Jokern? Det finns bara en risk att karaktären "mjölkas sönder". Och så vet vi ju vad som (teoretiskt) kommer att ske med karaktären i framtiden. Behöver vi verkligen se en ny version av Batman (gestaltad av en ny skådespelare) som slåss mot Joaquin Phoenix:s rollfigur, alternativt en annan Joker som är inspirerad av Arthur Fleck?
Nu har jag sett Star Wars: Episod IX - The Rise of Skywalker. Trots att jag blivit spoilad ganska tidigt, och mer eller mindre blivit indirekt påverkad av de "sanna" fansens sågning av filmen på nätet, så älskar jag faktiskt den sista delen av Skywalkersagan.
få se nu...
midnight run - halvrolig
irish man - skit
ett par avsnitt av sydkoreanska stranger...
huvudjägarna - den norska ni vet, rätt bra
sen vetefan
midnight run - halvrolig
irish man - skit
ett par avsnitt av sydkoreanska stranger...
huvudjägarna - den norska ni vet, rätt bra
sen vetefan
Såg A Prophet för andra gången igår kväll. Ännu bättre än vad jag mindes, alltid lika kul när filmer bara blir bättre och bättre för varje gång. 4/5!