Cirkus Columbia 2012

Året är 1991, platsen det forna Jugoslavien: Divko Buntic återvänder till sin lilla födelsestad i Bosnien och Hercegovina efter att ha tillbringat de senaste tjugo åren i Tyskland, på flykt undan kommunisterna. Han är numera en välbärgad och ganska osympatisk alfahanne som vill dra maximal fördel av det nyligen skedda regimskiftet och återta allt som är hans. Först på dagordningen är att sparka ut sin fru och son från barndomshemmet, där han sedan parkerar sig. Det är även viktigt för Divko att i så hög grad som möjligt exponera sina dyra kläder, fräsiga Merca och unga, vackra flickvän för dem bonniga invånarna. Han har dessutom ett löjeväckande intimt förhållande till sin katt Bonny, som han tror för tur med sig. När kattskrället springer bort mobiliserar Divko därför hela staden att leta rätt på den.

Nu är filmatiseringen av "Cirkus Columbia" är inte bara Divkos historia och heller inte ett anonymt tillskott till den ganska trötta "Hemvändar"-genren, utan en humoristisk skildring med realistiska anspråk av hur kollektivet och individen förhåller sig till en kluven verklighet och ett kommande krig. Vi får även följa Divkos tonårige son Martin och dennes kamp för att hantera tillvaron - inte minst hormonerna hävdar sig när han inleder en vänskap med farsans kuttersmycke till fru - och relationen till en fadersgestalt som varit frånvarande under hela hans uppväxt. I takt med att bybornas oroliga mumlanden om den förestående konflikten växer till ett crescendo av vapenskrammel måste man välja sida, och konsekvenserna blir så ödesdigra de bara kan bli. Den sommaridylliska landsbygden kommer snart att vara skådeplats för ett blodbad.

Regissören Danis Tanovic är uppväxt i Sarajevo och fortsätter i "Cirkus Columbia" att bearbeta samma tragiska, moderna historia som han utforskade i sin Oscarsbelönade "Ingenmansland" från 2001. "Cirkus Columbia", som utspelar sig alldeles innan "Ingenmansland", arbetar med samma gräsrotsperspektiv och nyansrikedom som sin föregångare och är en autentisk och varm studie i vilka konsekvenser kaosartade politiska omständigheter får för den lilla människan. Någon Oscarsstatyett blir det däremot inte den här gången - "Cirkus Columbia" var Bosniens utvalda bidrag till "Bästa utländska film"-kategorin men kvalade inte in till själva galan - och Tanovic har stundtals lite väl bråttom när han här försöker knyta ihop både militär upprustning och osannolika kärlekshistorier i sin tragikkomiska hyllning till en splittrad nation.

Det betyder inte att "Cirkus Columbia" på något sätt tappar balansen alldeles och kantrar: angelägenhetsgraden och de utsökta skådespelarprestationerna motiverar nämligen definitivt ett biobesök.