Texas Chainsaw 3D 2012
Synopsis
Årtionden senare och långt därifrån får en ung kvinna vid namn Heather veta att hon just ärvt ett gods i Texas efter en farmor hon inte visste fanns. Hon bestämmer sig för att ta med några vänner på en roadtrip för att utforska sina rötter och sitt arvegods närmare. Till sin förvåning upptäcker hon att hon har hon blivit ägare till en pampig viktoriansk villa, än så länge lyckligt omedveten om vad som döljer sig i husets källare.
Info
Slött sågat
"Motorsågsmassakern" (1974) må bära sin kultstatus som... ja, som ett mycket välsittande läderansikte, men den franchise som originalet gett upphov till har gått på ordentlig tomgång i många år. "Texas Chainsaw 3D", som alltså ska uppfattas som en direkt uppföljare till ursprungsfilmen, kan mycket väl kvalificera sig som det absoluta lågvattenmärket i serien. Den är genomgående fantasifattig och ointelligent, och bjuder också på fasansfullt dåligt skådespeleri, även för att vara en slentrianmässigt producerad genrerulle vars enda syfte är att dra in stålar.
Dessutom bjuds det på ett par riktigt pinsamma dumheter att sortera in under kategorin "goofs"; rena anakronismer som får en att fundera över om någon inblandad brydde sig om att dubbelläsa manuset nykter. Det grövsta exemplet utgörs av det faktum att huvudpersonen Heather Miller - som efter att ha fått veta att hon är adopterad åker med några vänner till Texas för att ärva ett hus med mörka hemligheter - alldeles uppenbart är runt tjugo år gammal (Alexandra Daddario som gestaltar Heather är tjugosex). Ändå får vi inledningsvis lära oss att hon är född 1974, samma år som den första massakern ägde rum, och att det nu är 2012. Rimligtvis skulle Heather då vara åtminstone trettioåtta år i "Texas Chainsaw 3D".
Det skulle betyda att hon har extremt bra gener parat med någon sorts personlighetsstörning som får henne att bete sig som en tjugoåring och bara vilja umgås med människor som är hälften så gamla som hon själv. Och det hade ju i och för sig gjort filmen mer intressant.
Men troligtvis handlar det snarare om att en trettioåttaårig skådespelerska inte passar den tilltänkta målgruppen för "Texas Chainsaw 3D". Vid ett tillfälle blir den lättklädda Heather erbjuden en skjorta att skyla sig med istället för sin nedblodade topp. Hon tar tacksamt emot den och syns i nästa scen springa omkring med bara översta knappen knäppt, medan skjortan fladdrar runt den platta magen. Inte så att en skräckfilm av den här typen per automatik blir sämre för att folk har lite kläder på sig, men efter en stund blir det uppenbart att "Texas Chainsaw 3D" inte försöker leka med genreförväntningar och stereotyper på samma övertygande sätt som till exempel den absurt promiskuösa "Piranha" (2010), också den en remake av en sjuttiotalsskräckis.
"Texas Chainsaw 3D" är heller inte störande eller otäck i någon utsträckning som går att jämföra med originalet. Istället förlitar den sig mestadels på simpla skrämseleffekter av "Bu!"-karaktär. Men den gick plus den första visningshelgen i USA, så räkna med att återse galningen med motorsågen igen. Kanske får han då jaga efter kvinnor i trovärdig ålder.
