The Proposal 2009

I samma stund som Margaret (en högdragen Sandra Bullock) kommer in rummet slutar folk att le och börjar febrilt knattra på tangentborden och rassla med pappren. Hon är hård, effektiv och till synes känslös - och i folkmun kallad "det". Omgivningen på bokförlaget är kuvad och avskyr i tysthet, men den som verkligen är under toffeln är hennes olycklige assistent, Andrew (Ryan Reynolds). En schysst kille som med andnöd rusar runt för att tillfredställa karriärhäxans varje nyck.

Saker och ting ställs i en ny dager när Margaret hotas av deportering till Kanada eftersom hennes uppehållstillstånd inte längre gäller. Inför hotet av den hårdföra immigrationsmyndigheten framstår den hunsade Andrew plöstligt som något mer än en lydig slav. Ett blixtgiftermål är Margarets enda möjlighet att stanna kvar i USA och behålla chefskarriären som - vilket Andrew snabbt inser och tänker utnyttja. Alltså rullar en fars igång för att övertyga släkt och den maktfullkomlige handläggaren på immigrationsmyndigheten om äktheten i förhållandet.

Jag kommer ibland på mig själv med att sakna nittiotalets romantiska komedier. "Pretty Woman", "Sömnlös i Seattle" och "Min bäste väns bröllop" har alla en charm som nutidens romcoms saknar. Meg Ryan eller Julia Roberts byggde skickligt sina karriärer gränslandet mellan skratt och trånande och det gav dem en grundmurad position i Hollywood.

Nuförtiden när uppstissad hysteri  eller stela bröllopsfantasier har ätit sig in i genrens kärna känns den dessvärre lika spännande som gårdagens bakvatten. Tecknen på att det kommer vända är beklagligt få. En av de bästa romantiska komedierna från 90-talet var "Medan du sov" med Sandra Bullock med en elegant balans mellan komik och romantik.  "The Proposal "nosar inte direkt den i bakhasorna. 

Däremot är det en befriande oskränig film med en del genuint underhållande dialog  - ett exempel är när Andrew och Margaret flyger från New York till hans släkt i en avlägsen delstat och ska hårdplugga fakta om varandra för att mildra den lätt sadistiske immigrationshandläggarens (Denis O'Hare i djävulsk biroll) misstankar. "Vad är jag allergisk mot?" frågar Margaret och Andrew svarar utan att blinka: "Pinjenötter... och alla slags mänskliga känslor".

Sexpacket Reynolds överraskar genom vällavvägd tajming och oväntad uttrycksfullhet i framförandet av en oskuldsfull kille som faller för sin nemesis. Bullock levererar skratt men är lite träigare beträffande romantiken. En viss kemi finns ändå som utnyttjas en komisk scen där de två tassande och nakna huvudpersonerna stöter ihop med varandra så handdukarna faller till marken och genererar blygsel - och än starkare intresse. Isbiten Margaret börjar töja och visar alltmer av sitt inre vilket leder till den förväntade utvecklingen i uppställningen "två som hatar varandra inser att de egentligen är varandras våtaste dröm".

Det svårt att inte falla för en film där Betty Whites farmor listigt fejkar hjärtattacker och fäller repliker som "Vill du bli kallad Margaret eller Satans Brud...?" "The Proposal" sig borta från genrens moralpredikningar och billigaste skämt. Bullocks och Whites krystat flummiga rapperformance/indianceremoni  och de "roliga" klippen i eftertexterna hade man kunnat leva utan. Men när Margaret viftar med styvfamiljens hund som offergåva för att förmå en örn med jaktinstinkt på overdrive att släppa hennes dyrkade mobiltelefon förlåter man gärna några snedsteg.